Vad bör en rehabilitering innehålla?

Du har precis fått en skada eller börjat uppleva smärta från ett område och tänker dig nu att du ska gå till en fysioterapeut, naprapat eller liknande för rehabilitering. Vad bör du förvänta dig att din rehabilitering ska innehålla?

Först börjar ni med en utredning av dina besvär som ska både innehålla en anamnes/intervjudel där ni går igenom generella frågor kring vad du arbetar med, vilka aktiviteter du gör på fritiden och liknande för att terapeuten ska få en bild av belastningen som du utsätter dig för och därefter brukar man ta frågor kring dina nuvarande besvär men även tidigare besvär, vilket både kan vara liknande skador men även andra typer av sjukdomar som kan påverka. Därefter görs en undersökning där terapeuten med hjälp av både aktiva och passiva tester försöker kontrollera rörlighet, styrka, rörelsemönster, smärtsamma rörelser och specifika tester för att få en bild av dina besvär och försöker få en bild av din nuvarande nivå.

Därefter försöker man ställa en diagnos, vilket inte behöver vara en specifik struktur då det ofta inte går att ställa en sådan diagnos, och en realistisk prognos för besvären ges. Ibland kan inte en diagnos ställas och då kan man behöva skicka vidare för andra typer av undersökningsmetoder. Terapeuten gör därefter bedömningen om detta är något som kan rehabiliteras eller om någon annan typ av behandling krävs.

Efter detta brukar man komma fram till någon typ av målsättning: ett eller flera mål, både kortsiktiga och långsiktiga, för att du som patient ska ha något att sikta på under rehabiliteringen men även för att terapeuten ska kunna se att rehabiliteringen ger den effekten som önskas.

Därefter ska terapeuten gå igenom hur evidensen ser ut för behandlingsmetoder för just dessa problem och därefter ska ni tillsammans lägga upp en vårdplan där man planerar vad som ska göras, hur ofta det ska göras och hur det ska följas upp. Men hur ser då evidensen ut generellt för smärtbesvär från rörelseapparaten?

En systematisk översiktsartikel, vilket är en studie som samlar ihop alla studier som gjorts inom ett specifikt ämne, har kollat på just detta och deras resultat kan sammanfattas i nedanstående bild.

Bild hämtad med tillstånd från https://cor-kinetic.com/.

Vad ovanstående studie visade var att det finns en stark evidens för användandet av en aktiv rehabiliteringsträning för de flesta besvär, moderat evidens att smärtlindrande och antiinflammatoriska läkemedel har en god effekt kortsiktigt, att psykosociala interventioner har moderat evidens för god effekt, att manuell terapi (manipulationer, mobiliseringar, massage, tvära friktioner etc) har begränsad evidens för någon större effekt och det samma gällde även egenvård och information. En sak som bör nämnas i sammanhanget är att anledningen till att egenvård och information endast hade begränsad evidens var för att det ej är studerat i någon större omfattning ännu.(1)

Detta är anledningen till varför din terapeut i första hand ska förespråka en aktiv rehabilitering där rehabträning är grunden i det hela. Därför ska andra interventioner som till exempel egenvård, information och manuell terapi primärt ses som ett tillägg till grundbehandlingen. Det kan ibland finnas tillfälle då detta kanske i den mest akuta fasen inte stämmer men då ska vårdplanen vara planerad så att en aktiv rehabilitering startas så fort som möjligt.

Ovanstående delar är något som bör ingå vid varje nytt besök hos en terapeut och du ska kunna be terapeuten om en genomgång kring evidensen för just dit problem, kan inte terapeuten ange det direkt så ska de kolla upp det tills dit nästa återbesök.

Referenser

1. Babatunde OO, Jordan JL, Van Der Windt DA, Hill JC, Foster NE, Protheroe J. Effective treatment options for musculoskeletal pain in primary care: A systematic overview of current evidence. PLoS One. 2017;12(6):1–30.