ACL-Skada: Sammanfattning Panther Symposium

Korsbandsskador och dess rehabilitering är ett ämne som intresserar många, både atleter som drabbats av skadan och av terapeuter med ett specialintresse mot ämnet. En nyligen publicerad studie som kombinerade litteratursökning och klinisk expertis efter korsbandsskada har försökt att ge en sammanfattning kring den bästa rådande evidensen som finns att tillgå i nuläget.

36 expert från 18 olika länder bestående av ortopeder, idrottsläkare, fysioterapeuter och forskare ingick i arbetsgruppen. I arbetsgruppen tog man fram ett antal påstående inom varje vald del inom behandling och kriterier vid återgång till idrott vid korsbandsskada där man sedan gjorde en omröstning om man höll med påståendet, därefter gjordes en litteraturundersökning kring varje påstående för att se hur evidensen såg ut för varje enskilt påstående.

Behandling efter ACL-skada

Behandlingen efter en korsbandsskada är ett ämne med många olika åsikter där man historiskt opererade i princip alla med denna skada men där man mer och mer på senare år har börjat gå över till att köra rehabiliteringsträning och därefter ta ett beslut kring behovet för operativ åtgärd för en del individer. Ett flertal studier har kommit ut där man ser att en stor del kan klara sig med rehabiliteringsträning och eventuell anpassning av fysiska aktiviteter. En sammanfattning kring rekommendationerna från studien kan ses enligt nedan:

• Högaktiva patienter i sporter som innefattar hopp, riktningsförändringar och pivoterande moment: Rekommenderas operativ åtgärd för att minska risken för ytterligare trauma och därigenom ytterligare skador.
•  Period av rehabilitering pre-operativt rekommenderas för att minimera reaktion och förbättra muskulär funktion.
• Aktiva patienter inom linjära idrotter: Strukturerad progressiv rehabilitering rekommenderas i första hand, om ej adekvat funktion eller nya vikningstillfällen uppstår, rekommenderas operativ åtgärd med efterföljande rehabilitering.  (1)

Återgång till idrott efter ACL-skada

Återgång till idrott efter en korsbandsskada är även det ett ämne där många olika protokoll och liknande finns vilket jag gått igenom tidigare på https://ljungsfysioterapi.com/2019/02/16/korsbandsrehabilitering-i-praktiken/ där man såg att många av de rekommendationer som finns inte följs kliniskt. Jag har tidigare skrivit på https://ljungsfysioterapi.com/2018/08/14/framre-korsbandsskador-och-atergang-till-idrott/ avseende en evidensbaserad kravbild för återgång till idrott som jag använt mig av som grund tidigare. I denna studien kom man fram till nedanstående kravbild:

• Återgång till idrott innebär återgång till tidigare nivå av idrottsdeltagande både avseende typ av idrott, frekvens, intensitet och kvalitén av prestation som tidigare.
• Medicinskt godkännande innan full återgång till obegränsad träning och tävlande bör ske.
• Godkännande för full återgång (träning och sedan tävling) bör vara ett multidisiplinärt beslut som involverar patienten, föräldrar (om patienten är under 18), ortoped, rehabiliteringsansvarig och lagläkare om en sådan finns.
• Godkännande för full återgång bör följas av en noggrant strukturerad plan för återgång till träning innan återgång till tävling.
• Protokoll som endast är tidsbaserad för återgång till idrott bör slutas användas kliniskt.
• Beslutet för återgång till idrott bör involvera objektiva mätning av fysisk förmåga (ex kliniska tester och mätningar).
• Patienten bör klara ett standardiserat, validerat och per reviewed testprotokoll för återgång till idrott, som tar hänsyn till den biologiska läkningen, innan full återgång till idrott efter en ACL-skada kan ske, oavsett behanlingsval.
• Testprotokollet vid återgång till idrott bör inkludera specifika funktionella tester där där patienten kan demonstrera en adekvat rörelsekvalité, styrka, rörlighet, balans och neuromuskulär kontroll av nedre extremiteten och kroppen.
• Beslutet för återgång till idrott bör involvera någon typ av validerat test för att mäta psykologiska faktorer.
• Beslutet att släppa en idrottare tillbaka till återgång till idrott bör involvera kontextuella faktorer: typ av idrott, tid på säsong, position, nivå etc.
• Hänsyn bör tas till andra sekundära skador (ex meniskskador och broskskador) beroende på vilken typ av skada och allvarlighetsgrad av dessa vid återgång till idrott. (2)

Kliniska utfall efter ACL-skada: Panther Symposium

I många fall när man läser i media så kan man se rubriker som: Spelare X tillbaka 6 månader efter korsbandsskador. Ett problem som ofta då uppstår är att man då inte tar hänsyn till nedanstående faktorer, både kortsiktiga men även långsiktiga faktorer:

• Återgång till träning, återgång till match eller återgång till prestation?
• Re-rupturer av graft, nya skador på övriga strukturer i knäet, skada på andra korsbandet eller andra typer av skador (ex muskelskador) efter återgång till idrott?
• Andra symtom: Kvarvarande smärta? Kvarvarande svullnad? Framtida artrosutveckling?
• Livskvalité i övrigt?

Man behöver definiera vilket typ av återgång man pratar om men en större hänsyn bör också tas till att minimera risken för nya skador, både på det skadade knäet och andra typer av skador. Hänsyn behöver också tas kring hur knäet reagerar på belastning, både avseende svullnad och smärta, och hur det påverkar resterande del av livet för individen i fråga.

Ett mer nyanserat sätt att se på en återgång till idrott och utfall efter en genomgången rehabilitering krävs för att minimera andelen nya skador som faktiskt sker i nuläget. (3)

Referenser

1.        Diermeier T, Rothrauff BB, Engebretsen L, Lynch AD, Ayeni OR, Paterno M V., et al. Treatment After Anterior Cruciate Ligament Injury: Panther Symposium ACL Treatment Consensus Group. Orthop J Sport Med. 2020;8(6):1–12.

2.        Meredith SJ, Rauer T, Chmielewski TL, Fink C, Diermeier T, Rothrauff BB, et al. Return to Sport After Anterior Cruciate Ligament Injury: Panther Symposium ACL Injury Return to Sport Consensus Group. Orthop J Sport Med. 2020;8(6):1–11.

3.        Svantesson E, Hamrin Senorski E, Webster KE, Karlsson J, Diermeier T, Rothrauff BB, et al. Clinical Outcomes After Anterior Cruciate Ligament Injury: Panther Symposium ACL Injury Clinical Outcomes Consensus Group. Orthop J Sport Med. 2020;8(7):1–19.